socker och saltapinnar

Min vardag

Har jag blivit utslängd?

Nei, bra. Har inte bloggat nu på 4 dagar så. Har varit på jobb och i stugan! Grillat mina lår, väntat på Tyke och allt däremellan. Är ganska trött för tillfället av alla värme, så orkar inte skriva alltför mkt, tror ja ska gå och lägga mig tidigt ikväll, fick ganska sent sömn igår tackvare att en liten pojke stod på parkeringen 23.50 och skrek efter sin mamma. Kl 00.30 slutade har och då fick jag så småningom sömn och så var det bara att stiga upp kring 07 imorse. Men en bild på mina grillade lår kan jag väl bjuda på iaf.


Måste nog gå med shorts resten av sommaren tror jag :p





Sov gott min sötnos, vi möts snart igen på andra sidan <3

Det finns en bro, Regnbågsbron, som förbinder Himlen och Jorden.



När ett husdjur dör, kommer det till en plats bortom Regnbågsbron. Där finns kullar och dalar med mjukt gräs, där våra älskade vänner leker tillsammans

hela dagarna. Där finns vattendrag med friskt vatten, massor av mat och solsken som håller dem varma. De gamla och sjuka djuren blir unga och friska

igen, precis som vi minns dem i våra drömmar.

Djuren är glada och lyckliga, men de saknar någon som betydde mycket för dem, någon som blivit lämnad kvar.



Varje dag springer de och leker, tills den dagen kommer, då en av dem stannar upp, och tittar bort i fjärran. Blicken skärps, öronen spetsas och plötsligt

flyger han iväg över det gröna gräset. Hans ben bär honom fortare och fortare tills han återförenas med den han älskar. Ni möts i en omfamning som

varar för evigt. Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker hans huvud som så många gånger förut och du tittar än en gång in i ögonen på

ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv, men aldrig i ditt hjärta.



Sedan korsar ni Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas...



Vila i frid sotte! <3

Dedär va de vackraste jag läst på länge. Så ska jag tänka på honom. De tröstar mig me, fast de va menat åt Emma. Tack för de C.