Att må mindre skit än igår
men endå inte bra. Vaknade imorse och kände mig ganska ok, gick till butiken och handlade mat vilket jag inte borde ha gjort. Svetten rann som bara den och handlankorgen vägde typ 100kg. Not good. R skulle iväg på firmajulgrej, så ja skulle bli ensam med Tyke. Tror ni att jag kunde gå ut på lång länk med Tyke när jag just och jämt ens slapp upp för trapporna? Men somtur så fick ja fara till m&p och chilla lite medans pappa for ut med Tyke. Med mamma lagade vi pepparkaksdeg tills imoron och tog det lungt. Så nu är jag hemma, ganska trött. Måste ta en Burana innan ja går och lägger mig såatt ryggen inte börjar visa febersymtom.
Punkt 3. My parents.
Mamma och Pappa, aka M&P här i bloggen. Bättre föräldrar kan man inte önska sig. Med mamma kan man prata om allt sådär mor-dotter, och så är jag nog lite pappas flicka. Det har jag alltid varit, tycker jag själv iaf. Vi har aldrig haft någå problem med varandra, därför har jag så svårt att förstå folk som jämt strider med sina föräldrar för jag har aldrig gjort det. Okej, visst ha vi stridi nån gång, men väldigt sällan. Kanske föratt vi alltid har kompromissat om saker och ting. Jag har alltid kännt mig älskad och värdefull. Jag pratar med min mamma i telefon ca varannan dag, det kanske låter konstingt och barnsligt, men mina föräldrar har alltid varit de första jag berättat allt för (efter R då såklart). Folk kan tala hur mycket skit om mig som de vill, jag bryr mig inte. Men om någon talar skit om min familj, det tar jag som en krigsförklaring. Min familj är det viktigaste här i världen för mig. Utan dem finns inte jag, så enkelt är det.
Härrigud vad känsloladdat detta blev haha! Aja, nu ska ja bara läsa lite mer bloggar, sen ska ja ta en Burana och lägga mig i sängen med Tyke och senaste numret av Cosmon :) R. är fortfarande ute på gulej, han kommer väl hem nåttag på morgontimmarna, men det får han unna sig :)
Gonatt!
Punkt 3. My parents.
Mamma och Pappa, aka M&P här i bloggen. Bättre föräldrar kan man inte önska sig. Med mamma kan man prata om allt sådär mor-dotter, och så är jag nog lite pappas flicka. Det har jag alltid varit, tycker jag själv iaf. Vi har aldrig haft någå problem med varandra, därför har jag så svårt att förstå folk som jämt strider med sina föräldrar för jag har aldrig gjort det. Okej, visst ha vi stridi nån gång, men väldigt sällan. Kanske föratt vi alltid har kompromissat om saker och ting. Jag har alltid kännt mig älskad och värdefull. Jag pratar med min mamma i telefon ca varannan dag, det kanske låter konstingt och barnsligt, men mina föräldrar har alltid varit de första jag berättat allt för (efter R då såklart). Folk kan tala hur mycket skit om mig som de vill, jag bryr mig inte. Men om någon talar skit om min familj, det tar jag som en krigsförklaring. Min familj är det viktigaste här i världen för mig. Utan dem finns inte jag, så enkelt är det.
Härrigud vad känsloladdat detta blev haha! Aja, nu ska ja bara läsa lite mer bloggar, sen ska ja ta en Burana och lägga mig i sängen med Tyke och senaste numret av Cosmon :) R. är fortfarande ute på gulej, han kommer väl hem nåttag på morgontimmarna, men det får han unna sig :)
Gonatt!
Kommentarer
Trackback
